Jag försökte hjälpa min mamma att förstå om hon har rätt till personlig assistans enligt LSS, men vi blev bara mer förvirrade ju mer vi läste. Det känns som att man måste vara jurist för att förstå vad som räknas som “grundläggande behov”. Vi vill göra rätt, men det är så lätt att göra fel när man inte vet hur man ska uttrycka sig. Någon här som lyckats ta sig igenom processen och kan ge lite tips på hur man kan börja?
Jag vet exakt hur det känns. När vi skulle söka assistans för min son var vi helt vilsna i början. Vi fick hjälp av ett assistansbolag som kunde hela processen utan och innan. De var inte bara kunniga, utan också väldigt mänskliga och förstående. De hjälpte oss att tydligt förklara sonens dagliga behov på ett sätt som faktiskt speglade verkligheten och samtidigt matchade LSS-kraven. Utan deras hjälp hade vi nog aldrig kommit så långt.
Det jag har lärt mig är att tålamod är A och O i hela den här processen. Ingen förklaring är för liten eller oviktig. Jag dokumenterade allt i flera veckor innan jag ens skickade in ansökan. Det kan kännas överdrivet, men det gjorde att jag själv fick koll på vad som faktiskt behövdes. Och ärligt – det gav mig trygghet att stå för det jag skrev, även om jag gjorde det helt utan någon extern hjälp.
